När vi vänder oss om så ser vi att Liam är där. Liam kramar om oss båda och vi alla är jätteglada att se varandra igen. 

Vi hade nu bara ett problem kvar. Nu var det inte bara Liam som var fångad utan nu var vi alla det. Eller inte niall, Zayn och Louis som nu fortsatte att leta på övervåningen. Dem hade hittat ett rum med en massa datoerer. Där var även en massa övervakningskamermor i slottet som visades på de tio datorskärmarna. Dem försökte att radera och stänga av några när vi då såg att vi, jag och Harry och de andra var inlåsta med Liam. Men dem visste knappt hur dem hade tagit sig upp där dem befann sig nu och dem visste absolut inte hur dem skulle hitta oss. Dem lyckades till slut stänga av alla kameror och försökte ta sig ner igen. Dem lyckades att ta sig ner till köket och ner för den andre trappan. Dem hade och lyckats ta sig ner för källartrappan och stod nu i ena endan av den långa korridoren med en massa tomma rum och ännu en källare. Dem gjorde precis som vi, öpnnade dem fyra fösta dörrarna och suckade. När dem öppnade den femte gick dem ner för tarppan då såg dem att en av dörrarna i labyrintkorrideoren öppnades och ut kommer surtanten med de två killarna. Dem springer upp för trappan och fortsätter till höger och ganska långt ner öppnar dem en dörr och där är ett rum fyllt av en massa gammla leksaker. Där gömmer dem sig ett tag och när dem hör hurkällardörren slår igen öppnar dem dörren och fortsätter. Dem springer ner långt i korridoren och skriker efter Liam. Men dem hade i detta läget sprungit för långt och dom fortsätter springe efter svängen. Dem öppnar några dörrar och dem finner precis samma sak som vi gjort när vi öppnade dörrarna, tre småbarn mellan 1-7 år gammla. 

Nu började dem banga lite och Niall vill ringa polisen och tar upp sin mobil. Zayn hejdar han och säger att du vet vad där stod, Ingen polis. Men efter ett tag ringde Niall ändå. Det skulle ändå ta dem tre timmar att komma ut där så vi alla hade gott om tid att försöka ta oss ut. Medan dem letade vidare efter oss satt vi och pratade med Liam som inte kunde sluta le. Han var så glad att vi hittat honom. Han berättade vad som hänt och att hans mobil tagit slut på batteri. Han berättade även att han hade fått vara med att göra dem falska pengarna. han sa också att han tyckte att det var helt otroligt att vi satt in 100 000 kr på deras konsto för att rädda han. Vi svarade med vad gör man inte för sina vänner. 

Nu var polisen påväg och med dem, Zayn, Niall och Louis hade börjat gå tillbaka så hör dem hur vi skrattar och öppnar dörren. Vi blir helt tysta och springer fram till dem. Vi frågar vad dem gjort under denna tiden, om dem hittat något och dem svarade med att dem hade hittat dator/övervakningsrummet men dem berättade inget om maten. 

Nu var där inget som skulle hindra oss så vi tar med oss de två ungdomarna och springer upp för trapporna och ut ur den tröga dörren och tränger in oss i bilen och Harry kör iväg. 

Det regnade fortfarande och det var så otroligt mörkt. Men Harry körde på. Det var helt tyst i bilen tills alla horde Nialls rap. Ingen kunde hålla sig för skratt då heller. Det var då vi fick reda på att dem under den tiden vi letat efter Liam suttit och ätit soppa och chokladmuffins. Men eftersom att vi ändå lyckades rädda Liam så gjorde det inget fast vi vet ju dock till nästa gång att vi inte ska dela upp oss på det viset. När vi kommit halvvägs mötte vi en hel patrul av polisbilar. Nu var dem påväg till slottet och förhoppningsvis skulle vi ha räddat alla stackars barn som var fångade där. 

Story of my life börjades spela påvägen hem och alla sjöng med, eller inte de två ungdomarna från slottet, utan dem hade ju aldrig hört talas om one direction, dem stackarna hade aldrig hört någon av deras låtar. Vi talade om för dem att dem för till fället satt i samma bil som One direction, ett pojkband med söta pojar som är kända över hela världen. Det två ungdomarna vid namn Klara och Tobias blev lite smått chockade. 

När vi var hemma hoss Harry hoppade vi av bilen och gick in i hans hus. Medan Liam fick ta en varm dusch så fick vi andra låna varma, nya, torra kläder av Harry och han kokade lite te till oss. 

klara och Tobias tog kontakt med sina föräldrar som skulle komma förbi och hämta dem morgonen därpå. Vi alla övernattade hoss Harry nästan precis som vi planerade den kvällen Liam försvann. Vi såg på film, åt en massa godis, chips och popcorn och dracka cola. Sedan bäddade vi ner oss, Jag och Harry i soffan, Liam, Louis, Niall och Zayn på en madrass på golvet och Tobias och Klara också på varsin madrass på golvet. Nu hade alla somnat och sov som stockar när min mobil ringer. Det var min pappa som undrade hur det gick och han hade varit jätteorolig då jag inte varit hemma mycket och han inte fått tag i mig tidigare idag. Han är också polis och hade varit med uppe i slottet där han fortfarande befann sig. Jag lade på och la mig igen för att få sova lite till. 

Dagen därpå fick vi ett mejl där det stod att vi inte lyckats met vart uppdrag men han dömdes till livstid fängelse med tanke på vad han hade gjort. Surtanten och den andre killen fick samma straff. 

Så nu var allt helt enkelt bra igen och dem skulle snart på turne. Det var inte många veckor kvar och vad skulle jag göra då. Jag skulle ju inte kunna sluta tänka på Harry en sekund. Jag skulle ha saknat han så otroligt mycket. Men det skulle jag inte tänka på nu, inte nu när jag sov i han mjuka soffa med honom. 

Vi hade nu kommit på hur vi skulle hitta Liam. Vi alla hoppade in i Harrys, nya, fina svarta bil och han körde tre timma utanför stan till ett jättegammalt slott. Det användes aldrig och det var aldrig någon där. Då var det bara att leta igenom hela slottet för att hitta honom. Vi hoppade ur Harrys nya bil och gick fram till den stora, bruna porten. Zayn drar tag i den för att öppna den men den var låst. Där stod vi utanför slottet i värsta piskande ösregnet och porten rörde sig inte ur fläcken. 

Jag och Harry gick runt för att kolla om där var någon bakdörr och där va en. Jag sprang för att hämta dem andra medan Harry stannade och försökte få upp den. 

När vi kommer tillbaka har han fortfarande inte lyckats få upp dörren. Den satt så hårt och det var ingen som brukade befinna sig i detta slottet. Till slut så gav han upp. Vi alla var helt genomblöta och frusna och jag såg riktigt hur Harry skakade. Jag gick fram och kramade honom. Niall provade med att får upp dörren och efter många om och men så lyckades han få upp dörren och eftersom att dörren satt så hårt fast faller han bakelenges ner för dem tre, smutsiga, hårda trappstegen och landar i en stor, ljup lerpöl. Alla följer han med blicken och vi kunde inte längre hålla oss för skratt. 

Niall som tyckte att det var mindre kul reste sig igen och gick upp för trapporna och ska gå in i det gammla, mörka slottet när Zayn skriker:

Akta!!

Niall hoppar till och tappade balansen än en gång men lyckas hitta balansen igen och fortsätter in. Vi andra skrattade på nytt. 

När vi alla stod i den stora, stora salen vi hade hamnat i så var det alldeles tyst. Vi försökte vänja oss vi mörkret men det var fortfarande så sjukt mörkt och det luktade inte gott. Det luktade någon slags mögel blandat med svett och någon äcklig parfym. När Louis äntligen hittat sin ficklampa som han hade på sin mobil så fick vi lite ljus och längre fram i hallen var där två stora, långa tarppor upp och där var även två stora, långa tarppor ner. 

Vi delade upp oss och jag och Harry gick ner medan de andra killarna, alltså Louis, Zayn och Niall gick upp. 

Jag hade också fått fram min mobil med ficklampa och det var som en superlång korridor när vi kommit ner för trappoorna. Vi gick sakta men säkert och efter nästan 50 meter var där en dörr till höger och en dörr till vänster.

Efter ca 50 meter till var där två dörrar til på varisnin sida och så fortsatte det i hela korridoren som man knappt såg slutet på. Den var så otroligt lång och det skulle ta dagar, veckor, månader att leta igenom alla dem här rummen.

Det gick inte så mycket bättre för dem andra killarna. Dem hade lyckats hitta köket och i köket fanns där konstigt nog nylagad mat. Vilket bara tydde på att vi måste ha hittat rätt. Liam måste finnas här någon stans. Men Niall var så utsvulten av bilresan trots att han suttit och ätit chips hela vägen dit så han tog litte av soppan som stod i den stora soppskålen som stod på den avstängda spisen. Louis kunde heller inte avstå från att ta en skål av den goda soppan. Zayn ville egentligen inte vänta på dem och försökte hela tiden få dem att gå vidare. Men när Niall väl börjat äta av soppan ville han ha en skål till. Så ja dem hade fastnat i köket helt enkelt.

Nere i källaren hade vi ungefär tittat igen fyra av rummen och när vi sulle kolla igenom de femte så var där en trappa neråt. Alltså en källare till. Det här skulle ta jättelång tid men vi tog ett antal steg ner och när vi kommit ner för halva trappan hör vi ett skrik. Vi fortsätter neråt och där är en precis lika lång korridor som den vi kommit ifrån. Fast det som var annorlunda med denna korridor var att den svängde i slutet. Det var lite mer som en labyrint.

Då hör vi skriket igen och springer utan att kolla igen dem första dörrarna då skriket kom längre neråt ifrån. Till slut så stannar vi och tittar in i ett av rummen. Där låg tre små barn och sov. Dem kan vara mellan 1-7 år gamla. Vi kollar i rummet bredvid och där låg också tre barn i ungefär samma ålder. I rummet mittemot bodde en pojke ca 15 år gammal och i rummet bredvid bodden en flicka ca 12 år gammal. Det var som ett barnhem eller ett barnfängelse av något slag. Dörrarna gick bara att öppna utifrån så alla var inlåsta. Då var det bara att leta efter Liam i något av dem här rummen. Vi stannade och pratade med både pojen och flickan och dem berättade att dem varit inlåsta i flera år. Dem hade inte sett sina föreldrar på flera år. Vi frågar dem om hjälp och dem ställer naturlitvis upp.

Medan vi fortfarande letade efter Liam så hade Killarna i köket fullt upp med maten. Efter soppan hittade dem chokladmuffins och en stor sockerkaka.

Vi fortsatte vårt letande samtidigt som vi frågade de två ungdomarna en massa frågor. Vilka som gjorde något sådan mot stackars barn och varför dem gjorde det. Vad dem fick ut av det osv. Dem talade om för oss att dem fick mat fyra gånger om dagen, fick inte ha några telefoner/datorer utan bara ett fåtal leksaker var. Sedan så sov dem oftast på dagen och arbetade på natten, dem barnen som var över 3 år gammla bara för att det inte skulle synas. Men ibland arbetade dem på dagen ocskå. Dem fick ledigt i tre dagar i rad när dem gjort klart de arbetet som dem fått utföra. Deras arbete var att trycka fram nya, falska pengar och framföra guld på ett kemiskt sätt. Ibland fick dem också arbeta i olika slags gruvor. Dessa barnen var alltså slavarbetare och fick bara träffa varandra då och ibland fick dem även äta med varandra. 

Killarna där uppe hade nu ätit klart och hade glömt att leta efter Liam. Men efter ett tag så kommer Zayn på att även dem behöver leta vidare. Dem går ut ifrån köket och när dem kommer in i ett slags vardagsrum så är där en trappa till. Louis går först och är påväg fram till trappan med de andra två killarna tätt bakom sig. Plötsligt stannar dem till. Dem hör att någon är påväg ner för trappan. Eller rättare sagt några. Det var tre personer. Två killar och en jätesur tant. Niall, Zayn och Louis är då tvungna att gömma sig. Niall lyckas trycka in sig i ett skårp i köket, Louis lyckas trycka in sig i ett hörn bakaom bokhyllan och Zayn gömmer sig under soffan. 

De två killarna och surtanten går förbi utan att upptäcka dem och fortsätter ut i köket där niall hade gömt sig. Ute i köker var där så fruktansvärt stökigt och surtanten stod med händerna för munnen. Det två killarna står och tittar på varandra och så säger surtanten att den personen som gjort det här skulle få sota för det. Då säger den ena killen plötsligt att det kanske är dem. Dem kanske har hittat spåret och hittat hit. 

Då svarar surtantenmed nej, det skulle dem aldrig göra. Dem fortsätter ner i källaren och där var vi. Jag, Harry och de två snälla ungdomarna och letade efter Liam. Plötsligt hör vi fotsteg och vi vet inte var vi ska ta vägen när en dörr helt plötsligt  öppnas och någon drar in oss i ett rum.

Det hade gott några dagar sedan vi satt in pengarna på det kontot vi skulle och vi hade inte fått något nytt uppdrag. Hela tiden undrade vi hur Liam mådde. One direction skulle snart påbörjad eras turne och hur skulle dem kunna göra det utan Liam. Vad skulle dem säga om dem nu behövde ställa in dem första konserterna. Vad skulle hända här näst. Den där människa som låg bakom det hela styrde imprensip våra liv. Vi kunde inte påverka den situationen Liam var i och vi kunde heller inte göra något åt det. Polisen hade fortfarande inte hittat nårgra spår. Liam, den svarta skåpbilen, och den mörklädda mannen hade helt enkelt gott upp i rök. Det fanns ingenting som tydde på att denna obehagliga händelse verkligen hade skett. 

Vi väntade dag ut och dag och inget hände. 

Till slut kom där ett grönt kuvert med ett frimärke med Liams huvud på. Vi öppnade brevet och där stod en lite ledtråd. Inget uppdrag utan en ledtråd. 

Hej mina kära vänner. 

Jag tänker inte bara vara elaka mot er utan efter varje uppdrag ni gör så kommer ni få en ledtråd till Liam också. Han är inte där jag är utan någon helt annan stans och jag kan försäkra er med att så länge ni gör som jag säger så mår han bra och så får ni först ett uppdrag där efter en ledtråd! Polisen kommer aldrig komma längre i utredningen men dem har ändå hittat ett spår som leder direkt till Liam. Det spåret måste ni leta upp och få reda på och där efter förstöra det. Polisen får inte hitta honom. Ni måste se till så att utredmingen läggs ner inom en månad. Hur ni gör det är upp till er men ert nya uppdrag som leder er direkt till Liam (om ni lyckas med det) är att hitta och försöra spåret till Liam för polisen! Lycka till!

Nu när vi fick ett nytt uppdrag var det bara att göra som där stod. Vi hade inte riktigt kommit fran till vad ledtråden var ännu men efter några timmars tänkande och med lite mat i magen kom vi fram till att om vi börjar med att hitta det så kallade spåret som skulle leda till Liam, så skulle vi leda poliserna in på ett annat spår och att vi själva ta över det spåret som leder till Liam. Det var vår plan för tilfället och förhoppningsvis kommer Liam hem oskadd.

Nu var det bara att se till at poliserna inte fortsatte med de dem för tillfället höll på med och hur vi skulle göra det var vi helt ovetna om i just det tillfället. 

Till slut kommer Louis på en brilliant ide. Om vi kan få framen svart skåpbil, och lite några av Liams kläder och lägga i skåpbilen och därefter låta poliserna leta igenom den. Det måste ju få poliserna att göra något annat. 

Vi fixade fram en svart skåpbil och tog en av Liams kofta, och en av Liams sko och placerade ut i skåpbilen. Där efter bad vi Louis syster ringa polisen om att dem hade funnit en svart skåpbil lite utanför stan. Poliserna åker genast dit och söker efter några nya ledtrådar medan vi fortsätter med det som stod i brevet. Alltså att hitta spåret som leder till Liam.

Efter en del tänkanden och spekuleranden kommer vi tillsammans fram till var Liam kan vara fångad.

När vi vaknade upp dagen efter festen så hade jag en sådan otroligt hemsk dröm om att Liam blivit kidnappad av en svartklädd man med en mörk skåpbil. Men det var ingen dröm. Det var verklighet och vad skulle vi göra nu. Polisen hade kommit igår och dem hade frågat oss alla en massa frågor och om vi kunde indetfiera den svarta killen, men ingen av oss kunde säga mer än att han var medellång. Ingen av oss var snabba nog att ta registreringsnummret på skåpbilen heller. Så här står vi på ruta ett och vet inte alls vad vi ska göra. Polisen hittade inget spår hittintills men dem ska fortsätta med utredningen.

Denna dagen blev inte bra för någon av oss. Vi hade ju planerat att sova över hos Harry allihopa och att vi skulle ha jättemysig kväll och kolla på film och äta massa med godis osv. Men nu blev det inte så trevligt som vi tänkt oss. 

När dagen hade blivit kväll och vi inte gjort särskilt mycket mer än att pratat om det som hänt och kommit med olika förslag på vad som egentligen hänt, varför det hänt och varför just Liam. Visst han är med i One direction men skulle någon bli så galen att kidnapppa honom för de? 

Harry gick ut för att hämta in posten och jag hängde med. När vi kommer tillbaka lägger Harry posten på kanten av köksbordet och så trillar posten ner på golvet. Det var då han upptäckte det konstiga brevet. Det var ett rött kuvert med ett frimärke med Liams huvud på. På kuvertet stod ingen avsändare och det stod faktiskt ingenting. 

Vi öppnade kuvertet och innuti kuvertet fanns ett ljusblott brev med en liten text. 

Harry började att läsa först tyst för sig själv. När han lästa klart så såg man riktigt hur chockad han blev och han blev helt svag. Han tappar försigtigt pappret ner på golvet och sen så kom där en tår på hans kind. Jag springer gensat fram till han och kramar om honom medan Niall går fram och tar upp det blåa brevet från golvet. Han läser högt och på brevet stod där:

Hejsan! 

Jag vill bara tala om för er att Liam har det bra en så länge och bara ni gör som jag säger kommer han att ha det bra hela tiden. Men om jag på något sätt märker att ni inte lydit min order kommer Liam inte må så bra mer.

Ert första uppdrag blir att sätta in 100 000 på de kontonummer som jag skickar till din Zayns mejl. Nästa uppdrag kommer inom kort så var bara lugnt och gör som jag säger så kommer detta går hur bra som helst. OBS berätta inte för någon! Kram!

Niall: You kidding with me? Tell me it's a joke!

Zayn: I don't think so. I just opened my emails and there was the number.

Det var alltså ett hotbrev och nu förstår vi alla varför Harry blev både chockad och ledsen. Vi var mer eller mindre tvungna till att sätta in pengarna på de kontonummret som Zayn fick på sin mejl.

Ingen av oss visste nu var det var för uppdrag vi skulle få eller hur vi skulle få stopp på det och få tillbaka Liam.  

Jag har inte bloggat på minst tre veckor och det är jag jätteledsen för. Jag har blandannat inte haft tid men det största problemet var nog att jag hade fastnat lite i novellen. Allt var så bra som det kunde bli nästan och jag visste inte hur jag skulle fortsätta. Nu efter några veckors tid att tänka och med hjälp av vänner så har jag kommit fram till ett antal problem som ska uppstå och om ni läste gårdagens avsnitt (del 6) så upttäckte ni vad prblemet var. 

Jag hoppas ni vill fortsätta läsa novellen trots att det gott så lång tid och att ni tycker att den är intressant. 

Del sju kommer senare idag så håll utkik. 

Det var Harrys födelsedag och de andra killarna i One direction hade gjort en överaskningsfest till harry eftersom att han fyllde 20 år idag. Jag var bjuden och hade sett framemot det hela förmiddagen. Jag visste absolut inte vad jag skulle ha på mig men till slut hittade jag en klänning som Harry valt åt mig när vi senast var ute och shoppade. Jag matchade den ljusrosa, korta klänningen med ett par höga, silvriga, glittriga klackskor, en vit, tunn kofta, ett snyggt halsband med ett H av diamanter, ett par snygga, glittriga örhängen och ett glittrigt armband. 

Jag kände mig verkligen fin i mitt lockiga, blonda hår och dem fina kläderna och jag var dessutom redo för en kväll jag sent skulle glömma. 

Jag hade köpt en superfin present till Harry och hoppades enbart på att han skulle bli glad för den. 

När klockan var tre tog jag bussen hem till Louis där vi alla skulle träffas, alla förutom Harry då förståss. Vi skulle fixa de sista inför kvällen. När allt var klart var klockan så mycket som sju och dem första gästerna började droppa in. Jag var och försökte få dit Harry utan att avslöja något, vilket var lite svårt då jag hade gjort vid mig mer än vanligt. Men jag lyckades utan att avslöja allt för mycket och han blev riktigt överraskad när han kom in i lokalen och alla skriker "suprise". Han kramar mig och pussar mig på munnen och sedan går han vidare till resten av killarna i 1D. Efter vi ätit så spelar One direction några av sina låtar och alla har jättekul. 

Efter ett tag kommer en tjej fram till mig och börjar prata med mig. Hon verkar vara ganska vara en snäll tjej men skryter lite väl mycket om sig själ, hon trodde helt enkelt att hon var något. Men jag pratar med henne ändå. Hon börjar prata lite om Harry och att hon trodde att han gillade henne och så vidare. Hon tyckte om honom och visste inte om att jag var tillsammans med honom. Jag blev lite smått irriterad inombords men visade det inte för henne. 

Till slut kommer Harry fram till oss och hon slänger sig i famnen på honom och pussar honom på kinden. Då kunde jag inte hålla mig mer så jag springer raka vägen ut från lokalen för att hämta lite luft. Harry såg helt chockad ut och visste inte vad han skulle säga. Han sprang efter mig och när han hittat mig så gick han fram till mig och berättade att han absolut inte var beredd på det och att han inte visste vem den tjejen var. Jag förlät honom och kramade honom. 

Efter ett tag kallade Niall på honom och han gick tillbaka in på fetsen och Louis kommer ut. Vi stod och pratade ett ganska långt tag och han tröstade mig verkligen. Jag kände liksom att jag kunde berätta allt för honom och att han brydde sig om mig. Lite som en bästa kompis, som man kan berätta vad som helst för. 

Vi gick tillbaka in på festen och letade upp Harry igen och vi, jag, Harry och Louis gick ut i  köket och pratade. Vi hade trevligt och det kändes bra att jag lärt känna Louis mer nu. Allt mellan mig och Harry är också löst och vi kan fortsätta vårt förhållande utan en massa svartsjukan hit och dit. Han har ju massa fans över hela världen så det hade knappt gott ihopa om man hade blivit svartsjuk så fort han kramade någon annan.

När klockan var ca 5 på natten hade jag, Harry, Louis, Liam, Niall och Zayn sällskap hem och när vi nästan är hemma hos Harry, där vi alla skulle övernatta, så står där en slags mörk skåpbil. Vi tänker inte så mycket på de utan bara fortsätter gå mot den svarta skåpbilen som står parkerad mot trottoarskanten. När plötsligt en man med svart rånarluva och mörka kläder hoppar fram och tar tag i Liam. Alla står häpna och i chocktillstång och ingen av oss kan röra sig från Liam som länge nog försögt ta sig loss hamnar i skåpbilen och den kör fort iväg.

Vi andra vet inte alls vad vi ska ta oss till och efter ett långt tag tar Zayn upp sin mobil och ringer polisen.